Funktionsmedicin
Kopplingen mellan blått ljus och sömnsvårigheter
Vad gör din telefon med din hälsa?
I dagens digitala samhälle är det svårt att undvika att använda vår telefon dagligen. Men har du någonsin funderat på hur denna ständiga skärmanvändning påverkar din hälsa? Ur ett funktionsmedicinskt perspektiv är det viktigt att förstå de olika sätt som vår teknik påverkar vår fysiska och mentala välmående. Här är sex viktiga områden där telefonanvändning kan ha en betydande inverkan.
1. Blått ljus och sömnkvalitet
Telefoner avger blått ljus som kan störa vår sömn genom att påverka produktionen av melatonin, ett hormon som reglerar vår dygnsrytm. Studier visar att exponering för blått ljus på kvällen kan försena sömnens insättande och försämra sömnkvaliteten. För att förbättra sömnen, rekommenderas att stänga av skärmen minst en timme före läggdags.
2. Mental stress och uppmärksamhet
Ständiga notiser och det oavbrutna flödet av information från sociala medier kan leda till ökad mental stress och minskad förmåga att fokusera. Forskning indikerar att regelbundna pauser från skärmar kan minska stressnivåerna och förbättra kognitiv funktion. Att sätta gränser för skärmtid och införa perioder av digital detox kan vara fördelaktigt för den mentala hälsan.
3. Ögonhälsa och digital ögonansträngning
Långvarig skärmtid kan orsaka ögontrötthet och digital ögonansträngning, även känt som ”computer vision syndrome”. Symptomen inkluderar torra ögon, suddig syn och huvudvärk. En enkel men effektiv åtgärd är att tillämpa ”20-20-20”-regeln: var 20
minut, titta på något som är 20 fot (cirka 6 meter) bort i 20 sekunder.
4. Kroppshållning och muskuloskeletal hälsa
Att ständigt titta ner på telefonen kan leda till nack- och ryggsmärtor, ett fenomen som ofta kallas ”tech neck”. Dålig kroppshållning över tid kan orsaka långvariga muskuloskeletala problem. För att motverka detta bör man hålla telefonen i ögonhöjd och ta regelbundna pauser för att sträcka ut nacke och rygg.
5. Social isolering och relationer
Överdriven användning av telefoner kan leda till social isolering genom att minska den tid vi spenderar med familj och vänner. Detta kan ha negativa effekter på våra relationer och mentala hälsa. Att prioritera verkliga möten och samtal kan bidra till att stärka sociala band och förbättra det emotionella välbefinnandet.
6. Hormonell påverkan och stressrespons
Skärmanvändning kan påverka våra stresshormoner, som kortisol, vilket i sin tur kan påverka vår matsmältning, immunförsvar och energinivåer. Kronisk stress från överdriven skärmanvändning kan leda till långsiktiga hälsoproblem. Att införa strategier för stresshantering, som mindfulness och regelbunden motion, kan hjälpa till att balansera hormonnivåerna och förbättra den allmänna hälsan.
Sammanfattning
Genom att vara medveten om hur telefonanvändning påverkar vår hälsa kan vi göra informerade val för att förbättra vårt fysiska och mentala välmående. Är du redo att ta kontroll över din skärmtid och förbättra din hälsa?
Fyll i dina uppgifter i vårt hälsoformulär så kontaktar vår hälsocoach dig inom kort för att berätta hur vi kan hjälpa dig.
Referenser:
- Studie om blått ljus och sömn
- Forskning om mental stress och digital detox
- Ögonhälsa och digital ögonansträngning
- Tech neck och muskuloskeletal hälsa
- Social isolering och telefonanvändning
- Skärmanvändning och hormonell påverkan
/Jonas Jonason
Stress och brist på återhämtning, läs 6 vanliga symtom om du är en av dem.
Återhämtning är en individs förmåga att hantera och återhämta sig från stress och motgångar. En viktig indikator på denna förmåga är HRV (heart rate variability), ett fysiologiskt mått som reflekterar kroppens kapacitet att anpassa sig och återhämta sig från stress.
Symtom på stress och bristande återhämtning:
Nedan är listade symtom som du kan uppleva om du inte har tillräckligt med återhämtande aktiviteter i ditt liv och att din kropp upplever stress.
- Hjärndimma
- Sömnsvårigheter
- Orkeslöshet
- Dålig återhämtning mellan träningspass
- Dålig effekt av träning
- Ökade sjukdagar och inflammation
Vad är HRV?
HRV mäter variationen i tidsintervallet mellan hjärtslag. Hög HRV indikerar ett välfungerande autonomt nervsystem (ANS) som effektivt kan hantera stress. Låg HRV är ofta kopplad till stress och olika hälsoproblem.
Kopplingen mellan Motståndskraft och HRV
Studier har visat att personer med hög HRV har bättre motståndskraft. Hög HRV är associerad med en bättre balans mellan det sympatiska (kamp-eller-flykt) och det parasympatiska (lugn-och-ro) nervsystemet. Detta gör det lättare för kroppen att återgå till ett lugnt tillstånd efter en händelse som utlöste stress inom dig.
Hur kan man Förbättra HRV?
- Balanserad Fysisk Aktivitet: Träning stärker hjärtat och förbättrar HRV. Men all träning ska inte kosta energi och göra dig trött. Blanda din träning med energigivande övningar så som stretch, tai chi eller zonövningar.
- Meditation och Mindfulness: Dessa tekniker hjälper till att aktivera det parasympatiska nervsystemet och öka HRV.
- Hälsosam Kost: Näringsrik mat stödjer hjärtat och nervsystemet. Minska eller helt uteslut processad mat, socker, vegetabiliska oljor, halv- och helfabrikat. Byt dessa mot en lågkolhydratkost fylld av ekologisk, näringsrik mat.
- Tillräcklig Sömn: God sömnkvalitet är avgörande för att hålla HRV på en hälsosam nivå. Satsa på att sova 7-9 timmar varje natt.
- Andningsövningar: Djupandning kan snabbt öka HRV och minska stress. Testa en teknik som kallas för Heart Focus Breathing (HFB).
Genom att förbättra HRV kan man effektivt öka sin egen motståndskraft och förmåga att hantera livets utmaningar på ett hälsosamt sätt.
Boka en kostnadsfri hälsorådgivning genom länken nedan om du vill ha hjälp med att identifiera vad du behöver lägga till eller ta bort i ditt liv för att må bättre och eller optimalt.
För mer information, besök HeartMath Institute.
/Jonas Jonason
Högt blodtryck en signal om obalans i kroppen.
Som funktionsmedicinsk hälsocoach är det inte bara att identifiera hälsoproblem utan också att förstå deras rotorsak och guida människor mot hållbara lösningar. Idag ska vi utforska metabol ohälsa och hur vi kan ta kontroll över vår hälsa genom att adressera dess underliggande faktorer.
Vad är Metabol Ohälsa och Varför är Det Viktigt att Förstå?
Metabol ohälsa är inte bara en isolerad term för obalans i ämnesomsättningen; det är en signal från kroppen om att något är ur balans. Det kan uttrycka sig i en rad hälsoproblem som fetma, högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdom. För att verkligen främja hållbar hälsa måste vi förstå de faktorer som ligger bakom denna ohälsa.
Orsaker till Metabol Ohälsa: En Djupdykning
- Felaktig Kost: Maten vi äter är bränslet för vår kropp. Processade livsmedel, tillsatt socker och inflammatoriska livsmedel kan kasta vår metabolism ur balans och trigga ohälsa.
- Fysisk Inaktivitet: Våra kroppar är gjorda för rörelse. Genom att leva en stillasittande livsstil sätter vi krokben för vår metabolism och ökar risken för metabol ohälsa.
- Genetiska Faktorer: Även om gener inte är ödesbestämda kan de påverka hur vi reagerar på vår miljö och livsstil. Att förstå våra genetiska anlag kan hjälpa oss att skräddarsy våra hälsobeslut.
- Insulinresistens: Ett vanligt förekommande tillstånd där kroppens celler blir mindre känsliga för insulinets signaler, vilket resulterar i högre blodsockernivåer och en ökad risk för metabol ohälsa.
- Stress och Sömnstörningar: Våra moderna liv är fyllda med stress och sömnstörningar, vilket tar en stor skatt på vår metabolism och hormonella balans.
Inflammatoriska Livsmedel och Deras Effekter på Kroppen:
Inflammation är kroppens naturliga försvarsmekanism mot skador och infektioner. Men när inflammation blir kronisk, kan det leda till en rad hälsoproblem, inklusive metabol ohälsa. Vissa livsmedel har visat sig bidra till att öka inflammationen i kroppen, vilket kan förvärra befintliga hälsotillstånd och öka risken för kroniska sjukdomar.
Exempel på Inflammatoriska Livsmedel:
- Transfetter: Dessa artificiella fetter finns främst i processade livsmedel som snacks, färdigmat och bakverk. Transfetter har visat sig öka inflammationen i kroppen och kan kopplas till en ökad risk för hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem.
- Raffinerat socker: Att konsumera stora mängder socker och hög-glykemiska kolhydrater kan orsaka en snabb blodsockerstegring, vilket kan trigga inflammation. Processat socker finns i en mängd livsmedel, inklusive läsk, godis och bakverk.
- Mättade fetter: Mättade fetter, som främst finns i animaliska produkter som rött kött, smör och ost, har visat sig öka nivåerna av inflammatoriska markörer i kroppen när de konsumeras i överdriven mängd.
- Raffinerade kolhydrater: Livsmedel som vit pasta, vit ris och vitt bröd är exempel på raffinerade kolhydrater som kan bidra till inflammation när de konsumeras i stora mängder.
- Processed meat: Processat kött som korv, bacon och skinka innehåller ofta tillsatt socker, mättat fett och andra potentiellt inflammatoriska ämnen, vilket kan öka risken för metabol ohälsa och andra hälsoproblem.
Lösningar för Att Hantera Metabol Ohälsa:
- Förbättrad Kost: Genom att fokusera på en näringsrik kost med betoning på grönsaker, bär, nyttiga fetter och högkvalitativa proteiner kan vi stödja vår metabolism och främja optimal hälsa.
- Ökad Fysisk Aktivitet: Integrera regelbunden träning som passar din livsstil och preferenser för att inte bara förbättra metabolismen utan också främja mental klarhet och välbefinnande.
- Stresshantering: Att integrera stresshanteringsstrategier som meditation, mindfulness och djupandning kan hjälpa till att balansera våra stressnivåer och främja en hälsosam metabolism.
- Förbättrad Sömnkvalitet: Prioritera sömnen genom att skapa en avslappnande sömnmiljö och följa en regelbunden sömnrutin för att stödja kroppens återhämtning och regenerering.
Som funktionsmedicinsk hälsocoach är vår målsättning att vägleda dig genom en holistisk hälsotransformation som inte bara adresserar symtomen på metabol ohälsa utan också arbetar med dess underliggande orsaker.
Kontakta oss för att starta din resa mot en hälsosammare och en mer vital dig!
Boka en kostnadsfri hälsorådgivning genom länken nedan.
/Jonas Jonason
5 vanligaste orsakerna till ländryggssmärta.
Ländryggssmärta är en vanlig åkomma som kan vara både smärtsam och begränsande. Att förstå dess orsaker är avgörande för att kunna hantera och förebygga det. Här är de fem vanligaste orsakerna till ländryggssmärta och hur du kan ta itu med dem:
Ländryggssmärta kan härledas till svag inre bålstabilitet. När bålen inte stabiliserar ryggraden korrekt, ökar belastningen och rörelsen, vilket kan orsaka smärta eller skador.
En stark och stabil bål är avgörande för rörelse och minskar belastningen på ryggraden.
Lägg till bålstabilitetsträning:
Bålstabilitetsträning är viktigt för att behandla och förebygga ländryggssmärta. Genom att stärka de djupa stabiliserande musklerna kan bålfunktionen förbättras och risken för smärta minskas.
Hur påverkar mag och tarmhälsan?
Kost, stress och andningsmönster påverkar också ländryggssmärta.
Näringsinnehållet i kosten påverkar mag-tarmkanalen. Processad mat, vegetabiliska oljor och socker ökar inflammationen och fungerar som stressfaktorer.
Stress, från alla källor, triggar kroppens kamp-flykt respons, vilket påverkar andningen och matsmältningen negativt. Vid en ökad inflammation i mag och tarmkanalen är det inte ovanligt att det är svårt att aktivera inte djupa magmusklerna och på så vis belastningen på ländryggen.
Stress och andningens koppling:
En ökad andningsfrekvens och ”inverterat” andningsmönster kan leda till svagare primära andningsmuskler och bålstabilitetsmusklerna, vilket påverkar matsmältningen negativt och kan skapa ländryggssmärta.
En stark och stabil bål är grundläggande för vår rörelse, skapar stabilitet och minskar den faktiska belastningen på ryggraden (kotkropparna & diskarna).
Har du problem med ländryggssmärta, fyll i ett hälsoformulär nedan så ringer vi upp dig för ett kostnadsfritt samtal.
/Jonas Jonason
Kostbehandling mer effektivt än läkemedel vid IBS
Ny forskning från Göteborgs universitet visar att kostbehandling är mer effektiv än läkemedel för att hantera irriterad tarm (IBS). En studie utförd vid Sahlgrenska akademin visade att över 70% av patienterna upplevde påtaglig lindring av sina symtom genom kostjusteringar. Resultaten visade att de som fick kostbehandling hade bättre resultat än de som fick läkemedel. Det här är viktiga rön för att förbättra livskvaliteten för personer som lever med IBS.
En ny studie avslöjar: Större lindring med kostjustering
Nya rön inom IBS-behandling visar en spännande riktning för dem som lider av denna utmanande mag-tarmsjukdom. Forskare vid ett framstående svenskt universitet har genomfört en banbrytande studie som jämförde olika behandlingsmetoder för att lindra IBS-symtom.
I studien delades deltagarna in i tre grupper och fick olika behandlingar under en fyra veckors period. Den första gruppen fick traditionella IBS-kostråd med fokus på ätbeteende och låg FODMAP-halt (fermenterbara kolhydrater som kan orsaka obehag vid IBS). Den andra gruppen genomgick en kostbehandling med låg kolhydratandel och hög andel protein och fett, medan den tredje gruppen fick den bästa tillgängliga läkemedelsbehandlingen baserat på deras mest påfrestande IBS-symtom.
Vad blev resultatet?
Resultaten var imponerande. 76 procent av dem som fick traditionella kostråd och låg FODMAP-halt upplevde påtaglig lindring av sina symtom. Motsvarande siffra för gruppen med låg kolhydratandel och hög protein- och fetthalt var 71 procent, medan det var 58 procent för läkemedelsgruppen.
Intressant nog visade alla grupperna en signifikant förbättring av sin livskvalitet, med minskade kroppsliga symtom och mindre ångest och depression.
Denna banbrytande forskning öppnar dörrar för nya, skonsamma och effektiva behandlingsalternativ för personer som lever med IBS. Det understryker också vikten av att utforska olika behandlingsmetoder för att hitta den mest passande lösningen för varje individ.”
Referenser
/Jonas Jonason, FMP, IMS5, HLC3
Hur din energi distribution påverkar hälsan
Introduktion
Om du ansvarar för din egen energidistribution. Vilka val skulle du göra för att hålla dig hälsosam, energifylld och motståndskraftig? Eller kan vi verkligen styra hur vi prioriterar energidistribution inom oss och vilken påverkan har det på din hälsa?
Hur stress styr hur vi prioriterar och fördelar vår energi
Utifrån ett förenklat perspektiv handlar det om hur du uppfattar olika situationer. Om en specifik situation uppfattas som stress [Fight and flight respond] eller lugn [Rest and digest].
Vi kan utifrån ett mer evolutionärt perspektiv se till hur en individs perception påverkar oss fysiskt, emotionellt och biokemiskt. Låt oss säga att du blir jagad av en tiger vilket högst troligt skulle trigga en stress hos de allra flesta. Det tillståndet av stress skulle resultera i frisättning av stresshormoner och inflammatoriska ämnen, nedslängd cellulär tillväxt och hämma ditt immunförsvar.
Så varför är detta relevant i vår moderna urbana värld?
Säg att du har en bakteriell infektion och för att bekämpa den infektionen behöver ditt immunsystem fokusera mycket om inte majoriteten av din tillgängliga energi till att bekämpa denna bakterie. [det är därför du blir trött när du är sjuk].
Föreställ dig nu att du har den där bakterieinfektionen och att du samtidigt blir jagad av en tiger. Så om du är ansvarig för energidistributionen vilket val skulle du göra?
Hur mycket energi skulle du använda för att bekämpa bakterierna och hur mycket skulle du använda för att fly från tigern?
Jag tror att du förstår min poäng, du skulle vilja att all din tillgängliga energi går till att fly från tigern. För om du inte hade flytt skulle din bakterie infektion inte vara ditt problem, utan tigerns!
Prioritera stress management
I vår moderna urbana miljö stöter vi sällan på tigrar vi tvingas fly från. Den stress vi utsätt från idag är av en helt annan sort och ofta mer konstant vilket för med sig en lång rad av olika neurologiska och kemiska reaktioner, som i sin tur ligger bakom flertalet av de vanligaste sjukdomarna vi ser idag såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa.
I mitt dagliga arbete med kunder är något av det första jag implementerar just stresshantering och reducering. För sanningen är att [ja lindar inte in detta] om du inte reducerar din stress och praktiserar någon form av stress management dagligen har det mindre betydelse av vad du äter, hur du tränar eller sover. För det är väldigt enkelt, när kroppen är under stress ges det inget utrymme till att läka!
Här är några tips om hur du kan minimera stressen i ditt liv.
1. Minska mängden stress du upplever genom att lära dig att säga nej, undvika energivampyrer, sluta titta på nyheterna, ge upp meningslösa argumentationer och ta itu med fysiologiska problem som blodsockersvängningar, tarminfektioner, kroniska inflammationer som belastar dina binjurar.
2. Minska effekten av stress som du inte kan undvika genom att lära dig att omformulera situationen. Öva acceptans, tacksamhet, empati och uppskattning.
3. Hantera din tid och prioritera dig själv och dina hälsovärderingar för att hålla dig frisk.
4. Gör stresshantering till en prioritet och ge det lika mycket uppmärksamhet i ditt liv som andra hälsoaspekter såsom näringsrik kost, träning och sömn.
Yours in health
/Jonas
Kan vad du äter ligga bakom din ländryggssmärta
Irritabel tarm (IBS) bakom ospecifik ländryggssmärta (NSLBP)
SammanfattningTexten berör frågan huruvida olika ohälsoprocesser i mag- och tarmkanalen såsom IBS kan vara en bakomliggande orsak till ospecifik ländryggssmärta. Det verkar troligt att nervstsystemet och olika neurogena fenomen såsom central sensibilitet, neural inhibering, tonisk och fasisk motoneural rekrytering och viscerosomatiska reflexer kan påverka bålfunktion och därmed en orsak bakom ospecifik ländryggssmärta. Optimal Visceral funktion kan därför vara en förutsättning för en fungerande bålstabilitet och ohälsoprocesser i mag- och tarmkanalen såsom IBS kan därför vara en anledning bakom varför klienter inte kommer tillrätta med sin kroniska ländryggssmärta. Vad räknas som bålen
Bålen ses ofta som fundamentet för rörelse eller en bas varpå rörelse kan verka. Men vad pratar vi om när vi slänger oss med termer som bålstabilitet eller stark core. Ett evolutionärt svar till detta skulle vara det som blev kvar om du plockar bort armar och ben, dvs utifrån en rent evolutionär utveckling från fisken som tog sig upp på land, fick kraftigare fenor och utvecklades vidare till reptil och senare däggdjur. Ett annat synsätt skulle kunna vara de sammansatta muskulära och fasciala strukturer som tillsammans skapar en lokal- till global stabilitet och därmed utgör ett fundament för övrig rörelse (Transversus abdominas, lumbala multifiderna, bäckenbotten, diafragman, torakolumbalfascian m.fl).
På 1980-talet insåg man att rörelse inte bara startar från bålen (se The Spinal Engine (Gracovetsky 1988)) utan också att när en patient lider av ryggsmärta störs detta initialt genom en inhibering av de djupaste delarna av vår bålmuskulatur såsom transversus abdominis (TrA) och lumbala multifiderna (Richardson et al., 1999). Det logiska skulle därför vara att återställa dessa genom korrektiv träning men av erfarenhet och evidens verkar det inte vara så enkelt i praktiken.
Hönan eller äggetÄr det smärta som hindrar musklerna från att aktiveras eller att musklerna inte aktiveras i rätt tidrymd (30-40 millisekunder) som är orsaken bakom smärta? Det troliga svaret är båda kan inträffa och att den ena skulle kunna initiera och den andra skulle fortlöpa. Hides et al. (1996) identifierade att de djupa delarna av bålmuskulaturen inte bara slutade att aktiveras effektivt hos patienter med ländryggssmärta utan att även 1 år efter att smärtan hade försvunnit hade patienten fortfarande en dysfunktion där multifiderna inte rekryterades som de skulle såvida inte en fullgod rehabilitering hade ägt rum. Som ett resultat behövdes inte längre smärta för att skapa en inhibering eller felaktig bålaktivering utan ett kompensatoriskt mönster hade alltså skett. Födoämnesöverkänslighet
I diskussionerna från World Congress on Low Back & Pelvic Pain 2001 presenterade Granath et al fynd att de kvinnor som är laktosintoleranta har en högre nivå av ländrygg och bäckensmärta efter förlossning, med en sannolikhet på 0,0107. Förslaget var att detta kan bero på någon form av biokemisk orsakssamband.
Antagandet skulle vara att en inflammation i tarmen orsakad av olika födoämnesintoleranser skulle skapa en viscerosomatisk reflex till de motorneuroner som kontaktar bukväggen och att detta då leder till att de djupa delarna av bålen såsom lumbala multifiser och transversus abdominis helt enkelt hämmas.
Med denna observation skulle vi förvänta oss rent kliniskt att alla tillstånd där det finns inflammation skulle kunna hämma bukväggen och att detta då skulle potentiellt inkludera en rad kliniska tillstånd inklusive men inte begränsat till:
- IBS
- IBD
- Kronisk förstoppning
- Födoämnesintoleranser
- Dysbios
- SIBO
För att bukväggen ska svälla upp måste normal tonus i bukmusklerna påverkas. Detta påstående bekräftas av Azpiroz och Malagelada (2005). De nämner fyra faktorer som är involverade i patofysiologin för uppblåsthet: 1) subjektiv känsla av uppblåsthet, 2) objektiv bukutvidgning, 3) volym av bukinnehåll. , 4) förändringar av muskelaktiviteten i bukväggen.
Den subjektiva faktorn är som svår att mäta. Även om studier utförda på IBS-drabbade där uppblåsthet är ett frekvent symptom fann man att patienter som klagar på uppblåsthet (2) hade en försämrad tolerans för tarmgas (3). Förändringar i bukomfång (2) är mätbar och har har visat sig öka i symtomatiska populationer, men ofta är denna ökning minimal jämfört med kontrollgrupper och symtomen är relativt oproportionerliga vilket skulle kunna kopplas till central sensibilisering (Tremolaterra et al., 2006). Den tredje faktorn(3) bukinnehåll, är objektivt mätbar och studier har bekräftat ökad bukgas vid IBS. Gasytan i vanliga bukröntgenbilder är i genomsnitt 18 % större hos IBS-patienter. Men när man betänker att den normala volymen av tarmgas är cirka 200 ml, kan den extra volymen hos patienter framkalla obehag men det är inte troligt att den förklarar objektiv utspänd buk. Den fjärde(4) faktorn är förändringar i muskelaktivitet under uppblåsthet vilket också mätbar och har kommit fram till resultat som skulle bekräfta min egna praktiska erfarenhet.
Central sensibilitetDu kan hitta mycket diskussion i litteratur gällande central sensibilitet kopplat till kronisk smärta. Ett exempel är (Woolf 2011).
Viscerosomatiska reflexer är relativt välkända. Det är till exempel vanligt att tonårsflickor upplever ländryggssmärta i samband med menstruation. De medicinska läroböckerna beskriver också vanligtvis dessa viscerala smärtmönster som är exempel på smärtsensibilisering av den karaktär som beskrivs av Latremoliere och Woolf (2009).
Alla viscerala motoriska nerver bär också primära sensoriska fibrer, som är uppdelade i två system: A-afferenta och B-afferenta. Enligt Willard (2002) är B-afferenta systemet nyckeln till att initiera central sensibiliseringen. Cervero och Laird (1999) konstaterar att upprepad vesceral irritation framkallar en ökad excitabiliteten hos viscerosomatiska neuroner i ryggmärgen. Kliniskt är det därför viktigt att överväga vad som kan framkalla en visceral inflammatoriskt reaktion. Livsmedel som konsumeras av personer som har en överkänslighet mot dem kommer att inducera en inflammatorisk respons (Shils et al. 2005). I väst är de vanligaste livsmedel som orsakar inflammation i magtarmkanalen genom överkänslighet mot vete och mejeriprodukter (Shils et al. 2005). Mejeriintolerans är ofta en uppföljare till veteintolerans som leder till en inflammatorisk process som förstör tarmvilli och resulterar i en saknad förmåga att bryta ner laktos. Därför verkar det som att överkänslighet kan vara resultatet av både livsmedlets allergenicitet men också nivån av processering och förädling.
Ett annan faktor är att en hög procentuell aktivitet av det sympatiska nervsystemet (SNS) som ofta ses i vårt västerländska samhälle kan ha en stark koppling till dysfunktion i magtarmkanalen. (Merck, 2013) Detta beror på att när man befinner sig i ett tillstånd av kamp/flykt hämmas peristaltiken, transporten av intagna livsmedel bromsas och villkoren dysibios främjas.
Alla dessa faktorer kan individuellt eller kollektivt skapa inflammation, vilket stimulerar de B-afferenta receptorerna att ge en ingående signal för att skapa sensibilisering vid de associerade segmentet. Denna sensibilisering verkar skapa en hämmad aktivering av de toniska motoriska enheterna som bland annat matar typ 1 fibrerna i transversus abdominis och lumbala multifiderna som en del av bålstabilitet. Detta skulle då vara en av anledningarna bakom ospecifik ländryggssmärta.
SammanfattningEftersom 90 % av all ländryggssmärta definieras som ospecifik ländryggssmärta (Krismer och Tulder, 2007) vilket i sin tur definieras som smärta som inte tillskrivs en igenkännbar patologi, såsom infektion, tumör, osteoporos, reumatoid artrit, fraktur eller inflammation (Heijden, 1991) är det fullt möjligt att med en mer omfattande utvärdering av den viscerala funktionen skulle kunna härleda smärtan till sensibilisering; antingen genom smärtsensibilisering direkt eller genom kumulativt mikrotrauma som ett resultat av hämmad rektytering av TrA och lumbala multifiderna
För att ha en optimal bålfunktion verkar det som om förutsättningarna är en sund kost- och livsstil med lågt intag eller helt uteslutet intag av födoämnen som kan bidra till inflammation, vilket resulterar i upprepad aktivering av det B-afferenta systemet. Enkelt uttryckt bör alltså visceral funktion, stress, kost- och livsstilscoachning alltid finnas med vid rehabilitering av ospecifik ländryggssmärta.
yours in health/Jonas
Vilken betydelse har lekfullheten för din hälsa?
INTRODUKTION
Föreställ dig ett liv utan lek: där inga spel, sport, filmer, konst, musik, skämt, berättelser, dagdrömmande, flirtande eller bus hade existerat. Ett sådant liv skulle knappast vara värt att leva.
Vi börjar alla leka naturligt som barn utan behov av att någon lär oss hur man gör. Det kommer till oss naturligt, spontant och universellt. Men i takt med att vi blir äldre tenderar den spontana lekfullheten att dö ut. Som vuxen ses leken som ett slöseri med tid och eftersom ”tid är pengar” blir leken åsidosatt till fördel för mer ”vuxna” åtaganden. Trots detta ser man allt mer evidens på hur stor betydelse leken har på vår hälsa och att lek bör ha en lika stor roll som sömnen, drömmarna | målen och social interaktion.
Att leka är helt enkelt inte någon lyx vi tar oss för när tiden finns utan en nödvändighet för vår utveckling av empati, social altruism och andra beteenden som gör oss mer motståndskraftig mot stress. Leken gör vår hjärna och våra sinnen flexibla och hjälper oss att adaptera till förändring i en oförutsägbar värld.
VARFÖR VI MÅR BRA AV ATT LEKA
Leken är en del av vårt evolutionära arv. Leken dök upp och blev mer en naturlig del hos varmblodiga djur med större hjärnor. För att vara helt på det klara så är det faktiskt så att ju smartare djuret är, desto mer leker det! Hundar, snö leoparder, delfiner, späckhuggare, björnar och till och med myror sätter av tid till lek varje dag. Men varför? Evolution gynnar beteenden som förbättrar en arts chans att överleva och föröka sig.
på ytan kan leken ses som tidsfördriv eller rent slöseri med energi men om det är något naturen inte tillåter så är det slöseri med energi. Därför tror nu forskare att leken är ”träning för det oväntade”. Att det uppmuntrar flexibilitet och variation i beteende och anpassning till en föränderlig miljö. Och i en oförutsägbar värld som presenterar ständiga utmaningar och hinder, kommer allt som hjälper arterna att anpassa sig också att hjälpa dem att överleva och fortplanta sig
Detta kan förklara fynden av etologen Robert Fagen, en professor vid University of Alaska som tillbringade femton år med att studera björnars beteende i det vilda. Han upptäckte att de björnar som lekte mest under hela sin barndom levde längre och friskare och därmed lämnade fler avkommor bakom sig. Andra studier av djur tyder på att lek direkt kan bidra till tillväxten av regioner i hjärnan som är ansvariga för morotkontroll, balans och koordination.
Leken är särskilt avgörande för både djur och människor under snabb hjärnutveckling som barn. Hos vuxna förknippas lekfullhet med flera positiva beteenden såsom kreativitet, produktivitet, optimism, empati, social altruism och motståndskraft mot stress.Det uppmuntrar också till samarbete, främjar problemlösning, ger dig en känsla av tillhörighet och gemenskap och framför allt är det roligt att ha roligt och det ger glädje i ditt liv.
HUR DU KAN FÅ IN MER LEK I DITT LIV
Nedan har jag listat några tips för att uppmuntra till mer lek och nöje i ditt liv:
– Ta din ”spelhistorik”. Tänk tillbaka på de saker du älskade att göra som barn eller under en tid då leken fanns naturligt i ditt liv. Vilka aktiviteter fick dig att må bra? Vad gav dig mest glädje?
– Gör en lista av dina aktiviteter. Använd resultatet av din ”spelhistorik” ovanför. Skriv ner alla saker som du kom att tänka på och skriv ner dessa på ett papper och sätt listan på en plats där du kan se dan varje dag.
– Skapa möjlighet till lek. Lek handlar om perspektiv. Om du letar efter möjligheter att leka finns de överallt: kasta boll med din hund, lek med ditt husdjur, lek kurragömma med ditt barn, improvisera på ett piano, spela kort, ta med dig ett skissblock eller ge dig ut på en förutsättningslös löptur i skogen med målet att vara nyfiken, utforskande och ”barnslig”.
– Omfamna nybörjarsinnet. Inom meditation syftar terminologin nybörjarsinne en öppenhet, nyfikenhet och ödmjukhet utan krav från tidigare erfarenheter. Detta är ett utmärkt mentalt tillstånd att odla för lek, eftersom rädsla för att se fånig, konstig eller dålig ut är något av de största hindren för att leka som vuxna.
– Prioritera tid till lek. Om du lever ett hektiskt liv med arbete, familj och andra förpliktelser kan det vara svårt att hitta tid för lek. Om det behövs schemalägg tid för lek precis som du schemalägger tid för andra nödvändigheter för hälsan i ditt liv.
Avsätt tid för ostrukturerad lek och skoj denna påskhelg!
Yours in health/Jonas