Hur blir man av med en tennisarmbåge?

Hur blir man av med en tennisarmbåge (Lateral Epicondylit)?

Vad är Lateral Epicondylit?

Lateral Epicondylit (LE) är en mjukdelsskada i underarmens extensorer som ofta uppstår efter monotona repetitiva moment såsom padelspelande, trädgårdsarbete, golvläggande, möbelbyggande, terminalarbete eller annan ensidig mekanisk belastning av underarmen. 

Enligt studier och forskning är LE inte en inflammatorisk utan en degenerativ process som innebär en ökad produktion av blodkärl och fibroblaster. Dessa strukturer innehåller en stor mängd smärtsensoriska fibrer och kan därmed förklaras varför LE är ett så smärtsamt tillstånd. Då tillståndet kanske inte är en inflammatorisk process föreslås en ändring av namnet från Lateral Epicondylit till det mer neutrala namnet Lateral Epicondylalgi. LE är oftast självläkande men det kan ta lång tid och är oftast förknippat med stark smärta som hindrar den drabbade i dess vardagliga liv. Med detta ställs en intressant fråga: Vad kan vi som manuella terapeuter (osteopater, fysioterapeuter, naprapater kiropraktorer) göra för att förbättra skadeprognosen och förkorta läkningsprocessen? 

Om vi tittar lite enkelt på ett rent evolutionärt perspektiv ser vi att en grundläggande och viktig funktion i axel-, armbågs- och handleden är att positionera handen mot munnen så att föda kan intas. Om armbågsleden är skadad blir till stor del denna funktion nedsatt tillsammans med övriga uppgifter som utförs med armen. Skador som uppstår i handled och axelled kan lättare kompenseras/avlastas än skador i armbågsleden. 

Hur uppstår LE?

LE har antingen en smygande eller akut debut. Vid den smygande debuten uppkommer smärtan 24-72 timmar efter långvarigt ovant manuellt arbete som involverar underarms extension, t.ex helg med Padelturnering eller klippa buskar i trädgården. LE:n med akut debut inträffar t.ex vid ett hastigt lyft av ett tungt objekt där underarmens extensormuskulatur är den dominerande lyftstrukturen, t.ex kraftig backhandsving i padel där man slår hål i luften/träffar bollen fel. 

Debutåldern för LE är oftast mellan 35-60 år och skadan är jämnt fördelad mellan könen. Viktigt vid diagnosticering av skadan är att ta hänsyn till andra diffdiagnoser såsom refererad smärta från övre bröst- och halsryggen, synovit i armbågsleden, nervinklämningar eller artros. Därför är det viktigt att terapeuten inte bara undersöker och behandlar dig lokalt. 

Hur behandlar man LE?

Behandling I nuläget finns det inte bara en exklusiv behandlingsmetod som kan avhjälpa LE. I många fall är det multimodal behandling som ger bäst effekt. Åter till detta längre ner i stycket. 

Standardiserad och alternativ behandling som diskuteras i litteraturen är cortisoninjektioner som oftast ger bäst resultat på kort sikt, men som ibland på lång sikt kan försämra den totala återhämtningen och det finns risk att skadan återkommer. 

Man diskuterar även styrkeövningar och stretching som riktar sig till att öka koordination och styrka i underarmens extensorer. Detta görs med koncentriska- och excentriska övningar. Hjälpmedlen som används är Body Blade och hantlar samt stretching som ska minska stressen mot muskulaturens infästning i armbågsleden. 

Laser, TENS, Stötvåg och Ultraljud: samstämmigt för dessa metoder är att öka blodtillförsel, nervstimulering och näringstillförsel för att stimulera kroppens egen naturliga läkning. 

Kirurgi: Personer med långvarig LE (>18 månader), eller de som inte svarat på konservativ behandling kan erbjudas kirurgi. Vanligen avlägsnas till viss del den förstörda vävnaden och det utförs en avskärning av senans infästning mot den laterala epikondylen (benutskottet) på armbågen. 

Osteopati är en behandlingsform som erbjuder en rad olika behandlingsinterventioner för att stimulera hälsa och hanteringen av ohälsa. Osteopati utvecklades till att främja kroppens självreglerande och självläkande mekanismer genom att fokusera mot vävnadsskada, stress och somatisk dysfunktion som påverkar de neuroligiska- vaskulära och biokemiska mekanismerna. 

Att jobba osteopatiskt med människan och de dysfunktioner som drabbar henne kräver att man ser till att behandla hela personen och inte bara symtomen. Initialt utförs en generell osteopatisk examination avseende biotyp, kroppshållning, kön och ålder. 

Jag som osteopat med flera år i yrket har fått förmånen (ja det är en förmån) att behandla många personer med konstaterad LE. I skrivande stund anser jag att den mest effektiva behandlingen jag kan erbjuda är IMNS dry needling, hur den utförs och går till kan ni se i vår Elitcenter youtube kanal. Då sticker jag i princip i hela underarmens extensormuskulatur. Efter det jobbar jag mer manuellt med mina händer och mobiliserar axelleden för att försöka förbättra dess funktion och jobba mot smärtande triggerpunkter i och omkring axelled och skulderbladskomplexet. Därefter addresserar jag bröst- och halsrygg med mjukdelsbehandling, ledmobilisering samt mobilisering med impuls mot hypomobila segment för att förbättra funktion och få en neurofysiologisk effekt som indirekt kan hjälpa mot den smärtande LE:n. 

Osteopatisk medicin är för många ett kall och en filosofisk ådra att förhålla sig till vad gäller att hjälpa andra människor och som man själv kan förhålla sig till vad gäller livsstil och leverne. Detta gör osteopatin unik och ger oss obegränsade möjligheter att tänka och behandla patienterna som mer än bara maskiner utan även utifrån deras psykiska status och osteopatens inneboende känsla för vad som är rätt behandlingsval för just varje unik patient.

/Niklas Torpling, Osteopat och STAC Elittränare Elitcenter

20220616_112115 20220616_112104

Non-exercise Activity Thermogenesis [NEAT]

Are you NEAT?

 

What is NEAT?

As humans we were designed to move…

…. yet we have consciously reduced many opportunities to move in our everyday life. There is such a demand on us being efficient, both at work and at home, that we have almost over-engineered and automated every minute of our lives!Let’s take a step back. Even though we have been around for 200 000 years, our bodies have changed very little. Our lives used to involve a lot of activities; hunting, walking, lifting, preparing our food, moving around, carrying stones e.t.c. and we had very few tools to help us. It was very physical and our metabolism was programmed, and still is, to survive according to these circumstances. Today, most of our days look very little like this. Especially for us who work in offices. The Tech development is great and has helped us in so many ways, but it has also reduced the necessity for us to be physically active. untitled image untitled image Of course, I don’t demand you to start hunting to get food on the table, but I encourage you to reflect on how much time of the day you are seated or being still, and how much you move around. How does it look and what could be opportunities to move more?

 

But I go to the gym 4 times a week!

Set your mind straight!

We can’t however entirely blame our lack of activity level on technology and new habits alone. The fact is that our brain is programmed to be lazy and survive, which has indeed been a great driver for humanity to progress automation. The brain is programmed to maintain homeostasis, making sure we are functioning, and doesn’t want to lose fat. In the beginning of human life, not being careful how you spend your energy could lead to starvation. We know we are not there anymore, but as the brain doesn’t know this, we need to trick it! It is very easy to give in to fatigue, allowing yourself to be lazy and put your feet on the table, but this will only make you more tired and bored. The more you move, and the more you tell yourself that movement is good for you, that mowing the lawn is an opportunity for you to be healthy rather than a task or a chore, the better set are you to do the changes suggested below!

 

NEAT activities

At home

  • Cleaning, washing dishes

  • Gardening, mowing the lawn, raking leaves

  • Playing with your kids (no video games 😉 )

  • Short walks

  • Get off the bus/metro one stop early

  • DIY projects

At work

  • Walking stairs

  • Standing at your desk, use swiss ball instead of office chair, walking meetings

  • Create a rule of only scheduling 50 minutes meetings and make sure you get a break in-between meetings and tasks and get up and move

 

What can I expect from being NEATer?

In below chart you can get an indication of burnt calories per activity. The burn rate varies depending on age, gender and weight..
Cleaning 1 hour 300
Walking (slow) 1 hour 200
Gardening (light) 1 hour 175-300
Raking leaves 1 hour 400
Playing with kids (tag, hide and seek, push stroller etc) 1 hour 300
Playing with kids (swing) 1 hour 200
Standing at desk 1 hour 100-200
Sitting on swiss ball 1 hour 110-165
 

The right food boosts you metabolism!

 

Eating more protein will increase your metabolic rate!

 

  • Proteins: eggs, meet, chicken, fish, veg protein powder etc
  • Avoid Simple carbs (fruits, milk, sugar, candy etc.) and also carbs that might cause inflammation if you have stomach issues.
  • Don’t forget the fat! Fat is a very important building block for our cells and hormones and helps us absorb vitamins. It also keeps us full. Just make sure to use good sources!

Summary

  • Neat – will increase your metabolic rate

 

All the best
/Sara Terborn

Hur din energi distribution påverkar hälsan

Stress management, hälsa, mental hälsa

Introduktion

Om du ansvarar för din egen energidistribution. Vilka val skulle du göra för att hålla dig hälsosam, energifylld och motståndskraftig? Eller kan vi verkligen styra hur vi prioriterar energidistribution inom oss och vilken påverkan har det på din hälsa?

Hur stress styr hur vi prioriterar och fördelar vår energi

Utifrån ett förenklat perspektiv handlar det om hur du uppfattar olika situationer. Om en specifik situation uppfattas som stress [Fight and flight respond] eller lugn [Rest and digest].

Vi kan utifrån ett mer evolutionärt perspektiv se till hur en individs perception påverkar oss fysiskt, emotionellt och biokemiskt.  Låt oss säga att du blir jagad av en tiger vilket högst troligt skulle trigga en stress hos de allra flesta. Det tillståndet av stress skulle resultera i frisättning av stresshormoner och inflammatoriska ämnen,  nedslängd cellulär tillväxt och hämma ditt immunförsvar.

Så varför är detta relevant i vår moderna urbana värld?

Säg att du har en bakteriell infektion och för att bekämpa den infektionen behöver ditt immunsystem fokusera mycket om inte majoriteten av din tillgängliga energi till att bekämpa denna bakterie. [det är därför du blir trött när du är sjuk].

Föreställ dig nu att du har den där bakterieinfektionen och att du samtidigt blir jagad av en tiger. Så om du är ansvarig för energidistributionen vilket val skulle du göra?

Hur mycket energi skulle du använda för att bekämpa bakterierna och hur mycket skulle du använda för att fly från tigern?

Jag tror att du förstår min poäng, du skulle vilja att all din tillgängliga energi går till att fly från tigern. För om du inte hade flytt skulle din bakterie infektion inte vara ditt problem, utan tigerns!

Prioritera stress management

I vår moderna urbana miljö stöter vi sällan på tigrar vi tvingas fly från. Den stress vi utsätt från idag är av en helt annan sort och ofta mer konstant vilket för med sig en lång rad av olika neurologiska och kemiska reaktioner, som i sin tur ligger bakom flertalet av de vanligaste sjukdomarna vi ser idag såsom hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes, övervikt och psykisk ohälsa.

I mitt dagliga arbete med kunder är något av det första jag implementerar just stresshantering och reducering. För sanningen är att [ja lindar inte in detta] om du inte reducerar din stress och praktiserar någon form av stress management dagligen har det mindre betydelse av vad du äter, hur du tränar eller sover. För det är väldigt enkelt, när kroppen är under stress ges det inget utrymme till att läka!

Här är några tips om hur du kan minimera stressen i ditt liv.

1. Minska mängden stress du upplever genom att lära dig att säga nej, undvika energivampyrer, sluta titta på nyheterna, ge upp meningslösa argumentationer och ta itu med fysiologiska problem som blodsockersvängningar, tarminfektioner, kroniska inflammationer som belastar dina binjurar.

2. Minska effekten av stress som du inte kan undvika genom att lära dig att omformulera situationen. Öva acceptans, tacksamhet, empati och uppskattning.

3. Hantera din tid och prioritera dig själv och dina hälsovärderingar för att hålla dig frisk.

4. Gör stresshantering till en prioritet och ge det lika mycket uppmärksamhet i ditt liv som andra hälsoaspekter såsom näringsrik kost, träning och sömn.

Yours in health

/Jonas

Kan vad du äter ligga bakom din ländryggssmärta

ryggsmärta, muskelsmärta, knäskada, IBS

Irritabel tarm (IBS) bakom ospecifik ländryggssmärta (NSLBP)

Sammanfattning
Texten berör frågan huruvida olika ohälsoprocesser i mag- och tarmkanalen såsom IBS kan vara en bakomliggande orsak till ospecifik ländryggssmärta. Det verkar troligt att nervstsystemet och olika neurogena fenomen såsom central sensibilitet, neural inhibering, tonisk och fasisk motoneural rekrytering och viscerosomatiska reflexer kan påverka bålfunktion och därmed en orsak bakom ospecifik ländryggssmärta. Optimal Visceral funktion kan därför vara en förutsättning för en fungerande bålstabilitet och ohälsoprocesser i mag- och tarmkanalen såsom IBS kan därför vara en anledning bakom varför klienter inte kommer tillrätta med sin kroniska ländryggssmärta. Vad räknas som bålen
Bålen ses ofta som fundamentet för rörelse eller en bas varpå rörelse kan verka. Men vad pratar vi om när vi slänger oss med termer som bålstabilitet eller stark core. Ett evolutionärt svar till detta skulle vara det som blev kvar om du plockar bort armar och ben, dvs utifrån en rent evolutionär utveckling från fisken som tog sig upp på land, fick kraftigare fenor och utvecklades vidare till reptil och senare däggdjur. Ett annat synsätt skulle kunna vara de sammansatta muskulära och fasciala strukturer som tillsammans skapar en lokal- till global stabilitet och därmed utgör ett fundament för övrig rörelse (Transversus abdominas, lumbala multifiderna, bäckenbotten, diafragman, torakolumbalfascian m.fl). 

På 1980-talet insåg man att rörelse inte bara startar från bålen (se The Spinal Engine (Gracovetsky 1988)) utan också att när en patient lider av ryggsmärta störs detta initialt genom en inhibering av de djupaste delarna av vår bålmuskulatur såsom transversus abdominis (TrA) och lumbala multifiderna (Richardson et al., 1999). Det logiska skulle därför vara att återställa dessa genom korrektiv träning men av erfarenhet och evidens verkar det inte vara så enkelt i praktiken.

Hönan eller ägget
Är det smärta som hindrar musklerna från att aktiveras eller att musklerna inte aktiveras i rätt tidrymd (30-40 millisekunder) som är orsaken bakom smärta? Det troliga svaret är båda kan inträffa och att den ena skulle kunna initiera och den andra skulle fortlöpa. Hides et al. (1996) identifierade att de djupa delarna av bålmuskulaturen inte bara slutade att aktiveras effektivt hos patienter med ländryggssmärta utan att även 1 år efter att smärtan hade försvunnit hade patienten fortfarande en dysfunktion där multifiderna inte rekryterades som de skulle såvida inte en fullgod rehabilitering hade ägt rum. Som ett resultat behövdes inte längre smärta för att skapa en inhibering eller felaktig bålaktivering utan ett kompensatoriskt mönster hade alltså skett. Födoämnesöverkänslighet
I diskussionerna från World Congress on Low Back & Pelvic Pain 2001 presenterade Granath et al fynd att de kvinnor som är laktosintoleranta har en högre nivå av ländrygg och bäckensmärta efter förlossning, med en sannolikhet på 0,0107. Förslaget var att detta kan bero på någon form av biokemisk orsakssamband.

Antagandet skulle vara att en inflammation i tarmen orsakad av olika födoämnesintoleranser skulle skapa en viscerosomatisk reflex till de motorneuroner som kontaktar bukväggen och att detta då leder till att de djupa delarna av bålen såsom lumbala multifiser och transversus abdominis helt enkelt hämmas.

Med denna observation skulle vi förvänta oss rent kliniskt att alla tillstånd där det finns inflammation skulle kunna hämma bukväggen och att detta då skulle potentiellt inkludera en rad kliniska tillstånd inklusive men inte begränsat till:

  1. IBS
  2. IBD
  3. Kronisk förstoppning
  4. Födoämnesintoleranser
  5. Dysbios 
  6. SIBO
Uppblåsthet / Gasbildning
För att bukväggen ska svälla upp måste normal tonus i bukmusklerna påverkas. Detta påstående bekräftas av Azpiroz och Malagelada (2005). De nämner fyra faktorer som är involverade i patofysiologin för uppblåsthet: 1) subjektiv känsla av uppblåsthet, 2) objektiv bukutvidgning, 3) volym av bukinnehåll. , 4) förändringar av muskelaktiviteten i bukväggen.

Den subjektiva faktorn är som svår att mäta. Även om studier utförda på IBS-drabbade där uppblåsthet är ett frekvent symptom fann man att patienter som klagar på uppblåsthet (2) hade en försämrad tolerans för tarmgas (3). Förändringar i bukomfång (2) är mätbar och har har visat sig öka i symtomatiska populationer, men ofta är denna ökning minimal jämfört med kontrollgrupper och symtomen är relativt oproportionerliga vilket skulle kunna kopplas till central sensibilisering (Tremolaterra et al., 2006). Den tredje faktorn(3) bukinnehåll, är objektivt mätbar och studier har bekräftat ökad bukgas vid IBS. Gasytan i vanliga bukröntgenbilder är i genomsnitt 18 % större hos IBS-patienter. Men när man betänker att den normala volymen av tarmgas är cirka 200 ml, kan den extra volymen hos patienter framkalla obehag men det är inte troligt att den förklarar objektiv utspänd buk. Den fjärde(4) faktorn är förändringar i muskelaktivitet under uppblåsthet vilket också mätbar och har kommit fram till resultat som skulle bekräfta min egna praktiska erfarenhet.

Central sensibilitet
Du kan hitta mycket diskussion i litteratur gällande central sensibilitet kopplat till kronisk smärta. Ett exempel är (Woolf 2011).

Viscerosomatiska reflexer är relativt välkända. Det är till exempel vanligt att tonårsflickor upplever ländryggssmärta i samband med menstruation. De medicinska läroböckerna beskriver också vanligtvis dessa viscerala smärtmönster som är exempel på smärtsensibilisering av den karaktär som beskrivs av Latremoliere och Woolf (2009).

Alla viscerala motoriska nerver bär också primära sensoriska fibrer, som är uppdelade i två system: A-afferenta och B-afferenta. Enligt Willard (2002) är B-afferenta systemet nyckeln till att initiera central sensibiliseringen. Cervero och Laird (1999) konstaterar att upprepad vesceral irritation framkallar en ökad excitabiliteten hos viscerosomatiska neuroner i ryggmärgen. Kliniskt är det därför viktigt att överväga vad som kan framkalla en visceral inflammatoriskt reaktion. Livsmedel som konsumeras av personer som har en överkänslighet mot dem kommer att inducera en inflammatorisk respons (Shils et al. 2005). I väst är de vanligaste livsmedel som orsakar inflammation i magtarmkanalen genom överkänslighet mot vete och mejeriprodukter (Shils et al. 2005). Mejeriintolerans är ofta en uppföljare till veteintolerans som leder till en inflammatorisk process som förstör tarmvilli och resulterar i en saknad förmåga att bryta ner laktos. Därför verkar det som att överkänslighet kan vara resultatet av både livsmedlets allergenicitet men också nivån av processering och förädling.

Ett annan faktor är att en hög procentuell aktivitet av det sympatiska nervsystemet (SNS) som ofta ses i vårt västerländska samhälle kan ha en stark koppling till dysfunktion i magtarmkanalen. (Merck, 2013) Detta beror på att när man befinner sig i ett tillstånd av kamp/flykt hämmas peristaltiken, transporten av intagna livsmedel bromsas och villkoren dysibios främjas.

Alla dessa faktorer kan individuellt eller kollektivt skapa inflammation, vilket stimulerar de B-afferenta receptorerna att ge en ingående signal för att skapa sensibilisering vid de associerade segmentet. Denna sensibilisering verkar skapa en hämmad aktivering av de toniska motoriska enheterna som bland annat matar typ 1 fibrerna i transversus abdominis och lumbala multifiderna som en del av bålstabilitet. Detta skulle då vara en av anledningarna  bakom ospecifik ländryggssmärta.

Sammanfattning
Eftersom 90 % av all ländryggssmärta definieras som ospecifik ländryggssmärta (Krismer och Tulder, 2007) vilket i sin tur definieras som smärta som inte tillskrivs en igenkännbar patologi, såsom infektion, tumör, osteoporos, reumatoid artrit, fraktur eller inflammation (Heijden, 1991) är det fullt möjligt att med en mer omfattande utvärdering av den viscerala funktionen skulle kunna härleda smärtan till sensibilisering; antingen genom smärtsensibilisering direkt eller genom kumulativt mikrotrauma som ett resultat av hämmad rektytering av TrA och lumbala multifiderna

För att ha en optimal bålfunktion verkar det som om förutsättningarna är en sund kost- och livsstil med lågt intag eller helt uteslutet intag av födoämnen som kan bidra till inflammation, vilket resulterar i upprepad aktivering av det B-afferenta systemet. Enkelt uttryckt bör alltså visceral funktion, stress, kost- och livsstilscoachning alltid finnas med vid rehabilitering av ospecifik ländryggssmärta.

yours in health
/Jonas

Vilken betydelse har lekfullheten för din hälsa?

do you play

INTRODUKTION

Föreställ dig ett liv utan lek: där inga spel, sport, filmer, konst, musik, skämt, berättelser, dagdrömmande, flirtande eller bus hade existerat. Ett sådant liv skulle knappast vara värt att leva.

Vi börjar alla leka naturligt som barn utan behov av att någon lär oss hur man gör. Det kommer till oss naturligt, spontant och universellt. Men i takt med att vi blir äldre tenderar den spontana lekfullheten att dö ut. Som vuxen ses leken som ett slöseri med tid och eftersom ”tid är pengar” blir leken åsidosatt till fördel för mer ”vuxna” åtaganden. Trots detta ser man allt mer evidens på hur stor betydelse leken har på vår hälsa och att lek bör ha en lika stor roll som sömnen, drömmarna | målen och social interaktion.

Att leka är helt enkelt inte någon lyx vi tar oss för när tiden finns utan en nödvändighet för vår utveckling av empati, social altruism och andra beteenden som gör oss mer motståndskraftig mot stress. Leken gör vår hjärna och våra sinnen flexibla och hjälper oss att adaptera till förändring i en oförutsägbar värld.

VARFÖR VI MÅR BRA AV ATT LEKA

Leken är en del av vårt evolutionära arv. Leken  dök upp och blev mer en naturlig del hos varmblodiga djur med större hjärnor. För att vara helt på det klara så är det faktiskt så att ju smartare djuret är, desto mer leker det! Hundar, snö leoparder, delfiner, späckhuggare, björnar och till och med myror sätter av tid till lek varje dag. Men varför? Evolution gynnar beteenden som förbättrar en arts chans att överleva och föröka sig.

på ytan kan leken ses som tidsfördriv eller rent slöseri med energi men om det är något naturen inte tillåter så är det slöseri med energi. Därför tror nu forskare att leken är ”träning för det oväntade”. Att det uppmuntrar flexibilitet och variation i beteende och anpassning till en föränderlig miljö. Och i en oförutsägbar värld som presenterar ständiga utmaningar och hinder, kommer allt som hjälper arterna att anpassa sig också att hjälpa dem att överleva och fortplanta sig

Detta kan förklara fynden av etologen Robert Fagen, en professor vid University of Alaska som tillbringade femton år med att studera björnars beteende i det vilda. Han upptäckte att de björnar som lekte mest under hela sin barndom levde längre och friskare och därmed lämnade fler avkommor bakom sig. Andra studier av djur tyder på att lek direkt kan bidra till tillväxten av regioner i hjärnan som är ansvariga för morotkontroll, balans och koordination.

Leken är särskilt avgörande för både djur och människor under snabb hjärnutveckling som barn. Hos vuxna förknippas lekfullhet med flera positiva beteenden såsom kreativitet, produktivitet, optimism, empati, social altruism och motståndskraft mot stress.
Det uppmuntrar också till samarbete, främjar problemlösning, ger dig en känsla av tillhörighet och gemenskap och framför allt är det roligt att ha roligt och det ger glädje i ditt liv.

HUR DU KAN FÅ IN MER LEK I DITT LIV

Nedan har jag listat några tips för att uppmuntra till mer lek och nöje i ditt liv:

Ta din ”spelhistorik”. Tänk tillbaka på de saker du älskade att göra som barn eller under en tid då leken fanns naturligt i ditt liv. Vilka aktiviteter fick dig att må bra? Vad gav dig mest glädje?

Gör en lista av dina aktiviteter. Använd resultatet av din ”spelhistorik” ovanför. Skriv ner alla saker som du kom att tänka på och skriv ner dessa på ett papper och sätt listan på en plats där du kan se dan varje dag.

Skapa möjlighet till lek. Lek handlar om perspektiv. Om du letar efter möjligheter att leka finns de överallt: kasta boll med din hund, lek med ditt husdjur, lek kurragömma med ditt barn, improvisera på ett piano, spela kort, ta med dig ett skissblock eller ge dig ut på en förutsättningslös löptur i skogen med målet att vara nyfiken, utforskande och ”barnslig”.

Omfamna nybörjarsinnet. Inom meditation syftar terminologin nybörjarsinne en öppenhet, nyfikenhet och ödmjukhet utan krav från tidigare erfarenheter. Detta är ett utmärkt mentalt tillstånd att odla för lek, eftersom rädsla för att se fånig, konstig eller dålig ut är något av de största hindren för att leka som vuxna.

Prioritera tid till lek. Om du lever ett hektiskt liv med arbete, familj och andra förpliktelser kan det vara svårt att hitta tid för lek. Om det behövs schemalägg tid för lek precis som du schemalägger tid för andra nödvändigheter för hälsan i ditt liv.

Avsätt tid för ostrukturerad lek och skoj denna påskhelg!

Yours in health
/Jonas

Nå din sanna potential

hälsa

SÄTT DIG SJÄLV FÖRST I KALENDERN

Vi lever idag i en värld som kräver mer av oss än någonsin tidigare. Allt händer fortare, svänger mer mellan sina ytterligheter och kräver mer av dig som medmänniska, partner, förälder, idrottare och i affärslivet. Det är inte lätt att få ihop livspusslet och ibland rentav omöjligt.

Idag är psykisk ohälsa och kroniskt hög stress något som många av oss kämpar med.

Sett utifrån ställer jag mig själv och andra samma fråga: Prioriterar du in dig själv och dina behov först eller får dina behov utrymme om det blir någon tid över?

Friska affärsledare | idrottare, föregår med gott exempel och ger sina anställda större hälsa och i slutändan bättre resultat! Börja prioritera dina egna behov för framgång.

  1. Hur mycket tid behöver du för att sova varje natt?
  2. Gillar du att göra din träning på morgonen innan jobbet eller kan du göra en lunchträning?
  3. Om du inte tränar något idag, är det något du vill börja med?
  4. Hur mycket tid vill du tillbringa med din familj och hur mycket socialt liv behöver du?

Om du inte är i balans, hur ska din karriär eller idrottsprestation då fungera? Börja med att hitta och sätta dina egna behov och värderingar i ditt schema först och boka in dina möten efteråt.

HITTA DINA NYCKLAR FÖR ATT NÅ DIN SANNA POTENTIAL

Vilka nycklar har du hittat låser upp din sanna potential för hälsa och lycka i ditt liv?

Livet handlar om balans för att behålla hälsan. För mycket av allt kommer att få dig ur balans och så småningom resultera i att du blir mindre frisk och lycklig.

Generellt handlar allt om att minska stressen för att få dig tillbaka i balans, hjälpa din kropp att återhämta sig eller öka arbetsprestationen. Vi behöver stress i våra liv för att utvecklas och växa (eustress) men för mycket stress (distress) är som ni vet inte bra.

Den negativa sidan av stress som kallas ”distress” kan komma från olika områden i ditt liv och det är summeringen av dina olika stressorer som vanligtvis får hinken rinna över. För mycket stress över lång tid skapar en obalans och resulterar till minskad hälsa med vanliga symtom som uteblivna träningsresultat, överträning, trötthet, IBS, reflux, hjärndimma, ökad blodtryck, huvudvärk och mental | emotionell ohälsa osv.

Många av symtomen ovan är just bara symtom och ett desperat försök från din kropp att visa att något inte är som det ska. Du kan välja att lägga plåster på symtomen ofta med kortvariga eller helt uteblivna resultat eller se till den verkliga orsaken bakom dina symtom, vilket ofta är mer kost och livsstilsrelaterade.

Hur kan du minska den negativa kroniska stressen för att ge kroppen möjlighet till självläkning och balans??

Gör i allmänhet mer av något av dessa…

  1. Ge dig själv tid för lek varje dag. [läs mer om detta i nästa blogginlägg]
  2. Utöva någon form av daglig stress management. Som meditation, yoga, tai-chi, stretching, mindfulness etc?
  3. Prioritera sömnen. Lägg dig innan 23.00 och se till att få minst 7 timmar sömn per natt.
  4. Tillbringa minst 30 minuter om dagen utomhus.
  5. Sätt tid till minst 30 minuters medelintensiv till intensiv rörelse | träning 2-4 dagar i veckan.
  6. Få in mer naturlig lågintensiv rörelse varje dag. Gå 8000 steg varje dag eller mer.
  7. Börja äta ekologiskt, frigående och närodlat efter säsong.
  8. Drick mer än 2 liter rent vatten varje dag.
  9. Tillbringa mindre tid sittande. Sikta på mindre än 5 timmar sittande varje dag.

Du behöver inte börja implementera allt på en, utan  börja med det som känns mest sant för dig och ditt hjärta♥️

yours in health
/Jonas