Det är inte ovanligt att blodprover visar normala värden, och då kan det vara svårt att förstå varför tröttheten inte släpper. Hos oss är trötthet en vanlig anledning till att klienter söker hjälp. Vi arbetar utifrån ett funktionsmedicinskt perspektiv för att identifiera och åtgärda de underliggande orsakerna till din trötthet.

Vanliga orsaker till trötthet

Traditionellt utreds trötthet genom att undersöka faktorer som blodbrist, sköldkörtelfunktion, och vitaminstatus. Hos oss går vi ett steg längre. Vi analyserar hur olika system i kroppen samverkar och fokuserar på att optimera funktion snarare än att enbart leta efter sjukdom. Till exempel kan sköldkörtelhormonernas omvandling och effekt påverkas av levern, mag-tarmkanalen och kroppens celler.

Hormoner och energi

Hormoner spelar en avgörande roll för kroppens energinivåer. Kronisk stress kan påverka binjurarnas signalering och hormonproduktionen negativt. Hos kvinnor kan menstruationscykeln och könshormoner påverka energinivåerna, medan testosteron är avgörande för mäns energi.

Blåljus och sömnkvalitet

En annan vanlig orsak till trötthet är bristande sömnkvalitet. Skärmar och blåljus strax innan läggdags hämmar produktionen av melatonin, kroppens sömnhormon. Om du ofta känner dig trött och outvilad kan det vara värt att förbättra dina sömnvanor genom att undvika skärmar och starkt ljus en till två timmar före sänggående.

Blodsocker och inflammation

Problem med blodsockerreglering, som insulinresistens, kan bidra till trötthet – speciellt efter måltid. Det här kan kopplas till kronisk inflammation, en känd orsak till mental och fysisk trötthet. Hos Elitcenter undersöker vi dessa faktorer genom att analysera organiska syror i kroppen, vilket ger en detaljerad bild av din ämnesomsättning, näringsstatus och mitokondriernas funktion.

Mitokondrier och energi

Mitokondrier – cellernas kraftverk – omvandlar matens energi till ATP, kroppens energivaluta. Denna process kräver bland annat B-vitaminer, karnitin och sköldkörtelhormon. Brist på något av dessa ämnen kan bidra till trötthet. Särskilt hos äldre kan nivåerna av karnitin minska, vilket ibland kan lindras genom kosttillskott.

Tarmhälsa och miljötoxiner

Tarmflorans balans är central för energi och välbefinnande. Dysbios, eller obalans i tarmfloran, kan bidra till trötthet även utan tydliga magbesvär. Vi analyserar också miljötoxiner och infektioner som potentiella bidragande orsaker till trötthet, för att ge en helhetsbild och hjälpa dig mot ett mer energifyllt liv.

Sammanfattning

Vi ser trötthet som ett symtom på underliggande obalanser i kroppen. Genom att tillämpa funktionsmedicinska strategier hjälper vi dig att identifiera och behandla grundorsakerna till din trötthet. Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig? Kontakta oss på Elitcenter – vi hjälper dig att få din energi och livsglädje tillbaka.

Boka en kostnadsfri hälsorådgivning, ett samtal med en av våra terapeuter som vägleder dig till rätt hjälp. Boka tid här: http://www.elitcenter.se

Referenser:

• 1. Malaguarnera M, Gargante MP, Cristaldi E, Colonna V, Messano M, Koverech A, Neri S, Vacante M, Cammalleri L, Motta M. Acetyl L-carnitine (ALC) treatment in elderly patients with fatigue. Arch Gerontol Geriatr. 2008 Mar-Apr;46(2):181-90. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17658628/

/Jonas Jonason

Hos Elitcenter möter vi dagligen individer som söker svar på varför de upplever hjärndimma, trötthet och svårigheter att hantera vardagens utmaningar. Ofta är svaret kopplat till kroppens stresshantering och nivån av stresshormonet kortisol. Låt oss dyka djupare in i ämnet för att förstå kopplingen mellan hjärndimma, stress och kortisol.

Vad är hjärndimma?

Hjärndimma är inte en diagnos utan ett tillstånd där tankarna känns långsamma och koncentrationen sviktar. Det kan yttra sig som minnesproblem, förvirring eller svårigheter att tänka klart. I grunden handlar det ofta om stress, både fysisk och mental, som överbelastar kroppens resurser. När hjärndimma blir ett återkommande problem kan det utvecklas till hjärntrötthet, en mer långvarig utmaning som kräver åtgärder.

Stress och kortisol: en nödvändig men farlig kombination

Vår kropp är designad att reagera på stress med en frisättning av kortisol, ett hormon som hjälper oss att hantera akuta faror. Men i dagens samhälle handlar stress sällan om livshotande situationer som hos våra förfäder, utan snarare om långvariga påfrestningar – deadlines, relationsproblem eller ohälsa. Kroppen gör dock ingen skillnad och aktiverar samma stressreaktion.

Kortisol produceras av binjurarna och är avgörande för vår överlevnad. Det hjälper oss att vakna på morgonen, stabiliserar blodsockernivåerna och mobiliserar energi. Vid akut stress – den ”positiva” typen – fungerar kortisolet som en hjälpande hand. Men när stress blir kronisk skiftar kortisolets roll till att belasta snarare än att stötta kroppen.

När stress blir skadlig

Problemet med kronisk stress är att kortisolet ständigt är förhöjt, vilket kan orsaka utmattning och nedsatt återhämtningsförmåga. Forskning visar att personer med långvarig stress ofta upplever rubbningar i kortisolnivåerna, vilket kan leda till:

• Ökad risk för högt blodtryck och insulinresistens.
• Sämre immunförsvar.
• Hjärndimma, minnesproblem och ångest.
• Uppbyggnad av bukfett, en typ av fett som är starkt kopplad till hormonell obalans och inflammation.

Kortisolets effekt på hjärnan

Kroniskt höga kortisolnivåer påverkar hjärnan negativt. På kort sikt kan kortisol göra oss alerta, men när stressen blir långvarig kan hjärnceller överstimuleras och till och med dö. Detta är en viktig anledning till varför många med kronisk stress rapporterar hjärndimma och nedsatt kognitiv förmåga.

Hur du kan testa dina kortisolnivåer

För att förstå hur din kropp hanterar stress kan det vara värdefullt att mäta dina kortisolnivåer. De vanligaste metoderna inkluderar:

1. Salivprov – Mäter kortisol vid flera tillfällen under dygnet och ger en bild av din dygnsrytm.
2. DUTCH-test – Ett avancerat urinprov som kartlägger kortisolnivåer tillsammans med andra hormonella markörer.
3. Håranalys – Används främst i forskning och ger en överblick av genomsnittliga kortisolnivåer över flera månader.

Hos Elitcenter använder vi ofta dessa tester för att skapa en helhetsbild av våra klienters hälsa och skräddarsy åtgärder som främjar återhämtning och balans.

Vad kan du göra för att minska kronisk stress?

Att hantera stress handlar inte bara om att minska påfrestningarna utan också om att stärka kroppens återhämtningsförmåga. Här är några av våra rekommendationer:

• Regelbunden fysisk aktivitet: Träning i lagom mängd hjälper till att reglera kortisolnivåerna och förbättrar din stresshantering.
• Näringsrik kost: Undvik snabba lösningar som socker och processad mat. Satsa istället på näringstäta livsmedel som stödjer din kropp.
• Sömn och vila: Ge din kropp möjlighet att återhämta sig genom tillräcklig sömn och lugna aktiviteter som meditation eller yoga.
• Förebyggande tester och funktionsmedicinska insatser: Genom att förstå din kropps unika behov kan du göra förändringar som stärker hälsan långsiktigt.

Sammanfattning

Kronisk stress och dess inverkan på kortisolnivåerna är en vanlig orsak till hjärndimma och andra hälsoproblem. Hos Elitcenter ser vi vikten av att förstå och behandla roten till problemen, inte bara symptomen. Genom funktionsmedicinska strategier kan vi hjälpa dig att återfå balans och välmående.

Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig att hantera stress och förbättra din hälsa? Boka en kostnadsfri hälsorådgivning, ett samtal med en av våra terapeuter som vägleder dig till rätt hjälp.

Boka tid här: http://www.elitcenter.se

Referenser:

• 5 Ritcu LD, Padurariu M, Ciobica A, et al. Serum Cortisol Levels Modifications in Patients with Depression and Irritable Bowel Syndrome. Revista Chimie Romania. 2019:70;9.
• 6 Tryon MS, Stanhope KL, Epel ES, et al. Excessive sugar consumption may be a difficult habit to break: a view from the brain and body. J Clin Endocrinol Metab. 2015;100(6):2239–47.
• 7 Tenk J, Mátrai P, Hegyi P, et al. Perceived stress correlates with visceral obesity and lipid parameters of the metabolic syndrome: a systematic review and meta-analysis. Psychoneuroendocrinology. 2018;95:63–73.

/Jonas Jonason

Vad gör din telefon med din hälsa?

I dagens digitala samhälle är det svårt att undvika att använda vår telefon dagligen. Men har du någonsin funderat på hur denna ständiga skärmanvändning påverkar din hälsa? Ur ett funktionsmedicinskt perspektiv är det viktigt att förstå de olika sätt som vår teknik påverkar vår fysiska och mentala välmående. Här är sex viktiga områden där telefonanvändning kan ha en betydande inverkan.

1. Blått ljus och sömnkvalitet

Telefoner avger blått ljus som kan störa vår sömn genom att påverka produktionen av melatonin, ett hormon som reglerar vår dygnsrytm. Studier visar att exponering för blått ljus på kvällen kan försena sömnens insättande och försämra sömnkvaliteten. För att förbättra sömnen, rekommenderas att stänga av skärmen minst en timme före läggdags.

2. Mental stress och uppmärksamhet

Ständiga notiser och det oavbrutna flödet av information från sociala medier kan leda till ökad mental stress och minskad förmåga att fokusera. Forskning indikerar att regelbundna pauser från skärmar kan minska stressnivåerna och förbättra kognitiv funktion. Att sätta gränser för skärmtid och införa perioder av digital detox kan vara fördelaktigt för den mentala hälsan.

3. Ögonhälsa och digital ögonansträngning

Långvarig skärmtid kan orsaka ögontrötthet och digital ögonansträngning, även känt som ”computer vision syndrome”. Symptomen inkluderar torra ögon, suddig syn och huvudvärk. En enkel men effektiv åtgärd är att tillämpa ”20-20-20”-regeln: var 20

minut, titta på något som är 20 fot (cirka 6 meter) bort i 20 sekunder.

4. Kroppshållning och muskuloskeletal hälsa

Att ständigt titta ner på telefonen kan leda till nack- och ryggsmärtor, ett fenomen som ofta kallas ”tech neck”. Dålig kroppshållning över tid kan orsaka långvariga muskuloskeletala problem. För att motverka detta bör man hålla telefonen i ögonhöjd och ta regelbundna pauser för att sträcka ut nacke och rygg.

5. Social isolering och relationer

Överdriven användning av telefoner kan leda till social isolering genom att minska den tid vi spenderar med familj och vänner. Detta kan ha negativa effekter på våra relationer och mentala hälsa. Att prioritera verkliga möten och samtal kan bidra till att stärka sociala band och förbättra det emotionella välbefinnandet.

6. Hormonell påverkan och stressrespons

Skärmanvändning kan påverka våra stresshormoner, som kortisol, vilket i sin tur kan påverka vår matsmältning, immunförsvar och energinivåer. Kronisk stress från överdriven skärmanvändning kan leda till långsiktiga hälsoproblem. Att införa strategier för stresshantering, som mindfulness och regelbunden motion, kan hjälpa till att balansera hormonnivåerna och förbättra den allmänna hälsan.

Sammanfattning

Genom att vara medveten om hur telefonanvändning påverkar vår hälsa kan vi göra informerade val för att förbättra vårt fysiska och mentala välmående. Är du redo att ta kontroll över din skärmtid och förbättra din hälsa?

Fyll i dina uppgifter i vårt hälsoformulär så kontaktar vår hälsocoach dig inom kort för att berätta hur vi kan hjälpa dig.

Referenser:

• Studie om blått ljus och sömn
• Forskning om mental stress och digital detox
• Ögonhälsa och digital ögonansträngning
• Tech neck och muskuloskeletal hälsa
• Social isolering och telefonanvändning
• Skärmanvändning och hormonell påverkan

/Jonas Jonason

Återhämtning är en individs förmåga att hantera och återhämta sig från stress och motgångar. En viktig indikator på denna förmåga är HRV (heart rate variability), ett fysiologiskt mått som reflekterar kroppens kapacitet att anpassa sig och återhämta sig från stress.

Symtom på stress och bristande återhämtning:

Nedan är listade symtom som du kan uppleva om du inte har tillräckligt med återhämtande aktiviteter i ditt liv och att din kropp upplever stress.

• Hjärndimma
• Sömnsvårigheter
• Orkeslöshet
• Dålig återhämtning mellan träningspass
• Dålig effekt av träning
• Ökade sjukdagar och inflammation

Vad är HRV?

HRV mäter variationen i tidsintervallet mellan hjärtslag. Hög HRV indikerar ett välfungerande autonomt nervsystem (ANS) som effektivt kan hantera stress. Låg HRV är ofta kopplad till stress och olika hälsoproblem.

Kopplingen mellan Motståndskraft och HRV

Studier har visat att personer med hög HRV har bättre motståndskraft. Hög HRV är associerad med en bättre balans mellan det sympatiska (kamp-eller-flykt) och det parasympatiska (lugn-och-ro) nervsystemet. Detta gör det lättare för kroppen att återgå till ett lugnt tillstånd efter en händelse som utlöste stress inom dig.

Hur kan man Förbättra HRV?

1. Balanserad Fysisk Aktivitet: Träning stärker hjärtat och förbättrar HRV. Men all träning ska inte kosta energi och göra dig trött. Blanda din träning med energigivande övningar så som stretch, tai chi eller zonövningar.
2. Meditation och Mindfulness: Dessa tekniker hjälper till att aktivera det parasympatiska nervsystemet och öka HRV.
3. Hälsosam Kost: Näringsrik mat stödjer hjärtat och nervsystemet. Minska eller helt uteslut processad mat, socker, vegetabiliska oljor, halv- och helfabrikat. Byt dessa mot en lågkolhydratkost fylld av ekologisk, näringsrik mat.
4. Tillräcklig Sömn: God sömnkvalitet är avgörande för att hålla HRV på en hälsosam nivå. Satsa på att sova 7-9 timmar varje natt.
5. Andningsövningar: Djupandning kan snabbt öka HRV och minska stress. Testa en teknik som kallas för Heart Focus Breathing (HFB).

Genom att förbättra HRV kan man effektivt öka sin egen motståndskraft och förmåga att hantera livets utmaningar på ett hälsosamt sätt.

Boka en kostnadsfri hälsorådgivning genom länken nedan om du vill ha hjälp med att identifiera vad du behöver lägga till eller ta bort i ditt liv för att må bättre och eller optimalt.

För mer information, besök HeartMath Institute.

/Jonas Jonason

Som funktionsmedicinsk hälsocoach är det inte bara att identifiera hälsoproblem utan också att förstå deras rotorsak och guida människor mot hållbara lösningar. Idag ska vi utforska metabol ohälsa och hur vi kan ta kontroll över vår hälsa genom att adressera dess underliggande faktorer.

Vad är Metabol Ohälsa och Varför är Det Viktigt att Förstå?

Metabol ohälsa är inte bara en isolerad term för obalans i ämnesomsättningen; det är en signal från kroppen om att något är ur balans. Det kan uttrycka sig i en rad hälsoproblem som fetma, högt blodtryck, högt blodsocker, höga blodfetter och hjärt-kärlsjukdom. För att verkligen främja hållbar hälsa måste vi förstå de faktorer som ligger bakom denna ohälsa.

Orsaker till Metabol Ohälsa: En Djupdykning

1. Felaktig Kost: Maten vi äter är bränslet för vår kropp. Processade livsmedel, tillsatt socker och inflammatoriska livsmedel kan kasta vår metabolism ur balans och trigga ohälsa.
2. Fysisk Inaktivitet: Våra kroppar är gjorda för rörelse. Genom att leva en stillasittande livsstil sätter vi krokben för vår metabolism och ökar risken för metabol ohälsa.
3. Genetiska Faktorer: Även om gener inte är ödesbestämda kan de påverka hur vi reagerar på vår miljö och livsstil. Att förstå våra genetiska anlag kan hjälpa oss att skräddarsy våra hälsobeslut.
4. Insulinresistens: Ett vanligt förekommande tillstånd där kroppens celler blir mindre känsliga för insulinets signaler, vilket resulterar i högre blodsockernivåer och en ökad risk för metabol ohälsa.
5. Stress och Sömnstörningar: Våra moderna liv är fyllda med stress och sömnstörningar, vilket tar en stor skatt på vår metabolism och hormonella balans.

Inflammatoriska Livsmedel och Deras Effekter på Kroppen:

Inflammation är kroppens naturliga försvarsmekanism mot skador och infektioner. Men när inflammation blir kronisk, kan det leda till en rad hälsoproblem, inklusive metabol ohälsa. Vissa livsmedel har visat sig bidra till att öka inflammationen i kroppen, vilket kan förvärra befintliga hälsotillstånd och öka risken för kroniska sjukdomar.

Exempel på Inflammatoriska Livsmedel:

1. Transfetter: Dessa artificiella fetter finns främst i processade livsmedel som snacks, färdigmat och bakverk. Transfetter har visat sig öka inflammationen i kroppen och kan kopplas till en ökad risk för hjärtsjukdomar och andra hälsoproblem.
2. Raffinerat socker: Att konsumera stora mängder socker och hög-glykemiska kolhydrater kan orsaka en snabb blodsockerstegring, vilket kan trigga inflammation. Processat socker finns i en mängd livsmedel, inklusive läsk, godis och bakverk.
3. Mättade fetter: Mättade fetter, som främst finns i animaliska produkter som rött kött, smör och ost, har visat sig öka nivåerna av inflammatoriska markörer i kroppen när de konsumeras i överdriven mängd.
4. Raffinerade kolhydrater: Livsmedel som vit pasta, vit ris och vitt bröd är exempel på raffinerade kolhydrater som kan bidra till inflammation när de konsumeras i stora mängder.
5. Processed meat: Processat kött som korv, bacon och skinka innehåller ofta tillsatt socker, mättat fett och andra potentiellt inflammatoriska ämnen, vilket kan öka risken för metabol ohälsa och andra hälsoproblem.

Lösningar för Att Hantera Metabol Ohälsa:

1. Förbättrad Kost: Genom att fokusera på en näringsrik kost med betoning på grönsaker, bär, nyttiga fetter och högkvalitativa proteiner kan vi stödja vår metabolism och främja optimal hälsa.
2. Ökad Fysisk Aktivitet: Integrera regelbunden träning som passar din livsstil och preferenser för att inte bara förbättra metabolismen utan också främja mental klarhet och välbefinnande.
3. Stresshantering: Att integrera stresshanteringsstrategier som meditation, mindfulness och djupandning kan hjälpa till att balansera våra stressnivåer och främja en hälsosam metabolism.
4. Förbättrad Sömnkvalitet: Prioritera sömnen genom att skapa en avslappnande sömnmiljö och följa en regelbunden sömnrutin för att stödja kroppens återhämtning och regenerering.

Som funktionsmedicinsk hälsocoach är vår målsättning att vägleda dig genom en holistisk hälsotransformation som inte bara adresserar symtomen på metabol ohälsa utan också arbetar med dess underliggande orsaker.

Kontakta oss för att starta din resa mot en hälsosammare och en mer vital dig!

Boka en kostnadsfri hälsorådgivning genom länken nedan.

/Jonas Jonason

Ländryggssmärta är en vanlig åkomma som kan vara både smärtsam och begränsande. Att förstå dess orsaker är avgörande för att kunna hantera och förebygga det. Här är de fem vanligaste orsakerna till ländryggssmärta och hur du kan ta itu med dem:

Ländryggssmärta kan härledas till svag inre bålstabilitet. När bålen inte stabiliserar ryggraden korrekt, ökar belastningen och rörelsen, vilket kan orsaka smärta eller skador.

En stark och stabil bål är avgörande för rörelse och minskar belastningen på ryggraden.

Lägg till bålstabilitetsträning:

Bålstabilitetsträning är viktigt för att behandla och förebygga ländryggssmärta. Genom att stärka de djupa stabiliserande musklerna kan bålfunktionen förbättras och risken för smärta minskas.

Hur påverkar mag och tarmhälsan?

Kost, stress och andningsmönster påverkar också ländryggssmärta.

Näringsinnehållet i kosten påverkar mag-tarmkanalen. Processad mat, vegetabiliska oljor och socker ökar inflammationen och fungerar som stressfaktorer.

Stress, från alla källor, triggar kroppens kamp-flykt respons, vilket påverkar andningen och matsmältningen negativt. Vid en ökad inflammation i mag och tarmkanalen är det inte ovanligt att det är svårt att aktivera inte djupa magmusklerna och på så vis belastningen på ländryggen.

Stress och andningens koppling:

En ökad andningsfrekvens och ”inverterat” andningsmönster kan leda till svagare primära andningsmuskler och bålstabilitetsmusklerna, vilket påverkar matsmältningen negativt och kan skapa ländryggssmärta.

En stark och stabil bål är grundläggande för vår rörelse, skapar stabilitet och minskar den faktiska belastningen på ryggraden (kotkropparna & diskarna).

Har du problem med ländryggssmärta, fyll i ett hälsoformulär nedan så ringer vi upp dig för ett kostnadsfritt samtal.

/Jonas Jonason

Ny forskning från Göteborgs universitet visar att kostbehandling är mer effektiv än läkemedel för att hantera irriterad tarm (IBS). En studie utförd vid Sahlgrenska akademin visade att över 70% av patienterna upplevde påtaglig lindring av sina symtom genom kostjusteringar. Resultaten visade att de som fick kostbehandling hade bättre resultat än de som fick läkemedel. Det här är viktiga rön för att förbättra livskvaliteten för personer som lever med IBS.

En ny studie avslöjar: Större lindring med kostjustering

Nya rön inom IBS-behandling visar en spännande riktning för dem som lider av denna utmanande mag-tarmsjukdom. Forskare vid ett framstående svenskt universitet har genomfört en banbrytande studie som jämförde olika behandlingsmetoder för att lindra IBS-symtom.

I studien delades deltagarna in i tre grupper och fick olika behandlingar under en fyra veckors period. Den första gruppen fick traditionella IBS-kostråd med fokus på ätbeteende och låg FODMAP-halt (fermenterbara kolhydrater som kan orsaka obehag vid IBS). Den andra gruppen genomgick en kostbehandling med låg kolhydratandel och hög andel protein och fett, medan den tredje gruppen fick den bästa tillgängliga läkemedelsbehandlingen baserat på deras mest påfrestande IBS-symtom.

Vad blev resultatet?

Resultaten var imponerande. 76 procent av dem som fick traditionella kostråd och låg FODMAP-halt upplevde påtaglig lindring av sina symtom. Motsvarande siffra för gruppen med låg kolhydratandel och hög protein- och fetthalt var 71 procent, medan det var 58 procent för läkemedelsgruppen.

Intressant nog visade alla grupperna en signifikant förbättring av sin livskvalitet, med minskade kroppsliga symtom och mindre ångest och depression.

Denna banbrytande forskning öppnar dörrar för nya, skonsamma och effektiva behandlingsalternativ för personer som lever med IBS. Det understryker också vikten av att utforska olika behandlingsmetoder för att hitta den mest passande lösningen för varje individ.”

Referenser

Studie: A low FODMAP diet plus traditional dietary advice versus a low-carbohydrate diet versus pharmacological treatment in irritable bowel syndrome (CARBIS): a single-centre, single-blind, randomised controlled trial

/Jonas Jonason, FMP, IMS5, HLC3